vatten kretslopp experiment

Skapa ett kretslopp i miniatyr

• Råd & Tips
• Vattenexperiment

Detta experimentet går ut på att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr.

Det här behöver du

• Vid glasburk med lock eller ännu bättre ett litet akvarium med ”lock”.
• Små stenar eller lecakulor att lägga i botten
• Lagom stora växter så att de får plats i burken, t ex murgröna eller fetbladsväxter (blommande växter är inte att rekommendera).

1. Ta en stor glasburk som är vid upptill (eller ett akvarium).

2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand.

3. Fyll burken med jord till den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand).

4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken.

6. Ställ burken ljust, men inte med för mycket sol.

Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i många år.

Följ vad som händer med vattnet – Hur omvandlas det från en form till en annan? Rita och skriv.

Kan du nu med egna ord förklara begreppen nederbörd, avdunsta och kondensera?

Fel på faktura

Det har blivit ett fel i vår fakturering. Du som har fått en faktura där fakturadatum och förfallodatum är 1 juli kan bortse från den felaktiga fakturan. Vi har krediterat dessa och skickat ut nya med rätt förfallodatum den 8 augusti. Har du ändå betalat fakturan använder vi pengarna till att betala av den nya vi skickat ut.  Mer information

• Meny/Sök
• VA-priser för gruppanslutna småhus
• Betalning och faktura
• Ansvar för och placering av vattenmätare
• Bergvärme
• Bestämmelser för avfallskärl
• Saker som inte får hamna i avloppet
• Verksamheter i din fastighet
• Fastigheten har förpackningsinsamling
• Fastigheten har inte förpackningsinsamling
• Godkända företag för insamling
• Kostnader och bidrag för förpackningsinsamling
• Ansökan om bidrag för FNI
• Hämtning av matavfall – brun papperspåse
• Hämtning av matavfall – grön plastpåse
• Tekniska lösningar för matavfallsinsamling
• Att tänka på vid uppstart
• Matavfallspåsar till flerbostadshus
• Hämtning av restavfall
• Hämtning av tidningar
• Hämtning av grovavfall
• Hämtning av miljöfarligt avfall
• Hämtning av trädgårdsavfall
• Latrinhämtning
• Uppehåll i sophämtningen
• Planera hanteringen av avfall
• Beställ M-bus-/pulsmätare
• Boka om tid
• Byte av vattenmätare
• Läs av vattenmätaren regelbundet
• Projekteringsunderlag
• Översvämningar
• Felanmäl utebliven sophämtning
• Felanmäl vatten och avlopp
• Skadeanmälan avfall
• Teckna abonnemang
• Säg upp abonnemang
• Information
• För dig som bor i lägenhet
• Här lämnar du avfall
• Matavfallspåsar för boende i lägenhet
• Hämtning av bygg- och rivningsavfall
• Vatten och avlopp
• Kontakta oss
• Miljötips
• Energideklaration
• Teckna eller ändra abonnemang
• Anslutning - servisanmälan
• Beräkna din anläggningsavgift
• Såhär fungerar anläggningsavgiften
• Avbetalningsplan för anläggningsavgift
• Förbindelsepunkten
• Servisledningar och ansvar
• Placering av vattenmätare
• Ordlista för vatten och avlopp
• Hämtning av matavfall
• Matavfallspåsar till villa
• Beställ en extra sophämtning
• Dela sophämtning med en granne
• Nya regler för matavfallskvarn
• Priser för avfallshantering
• VA-priser för villor och småhus
• LTA - Lätt tryckavlopp
• Fyll poolen på rätt sätt
• Vattenmätarens placering
• När kommer sopbilen?
• Läs av vattenmätaren
• Förebygg översvämningar
• Om du drabbats av översvämning
• Lämna avfall i samband med flytt
• Skadeståndsanspråk för vatten och avlopp
• SMS-avisering vid driftstörning
• Tillfälligt vatten
• VA-taxa för flerbostadshus
• VA-taxa för småhus
• VA-taxa för gruppanslutna småhus
• Söka bygglov
• Anslutning till vatten och avlopp
• Förbindelsepunkt
• Så här placeras vattenmätaren
• Grus- och kross
• Lämna byggavfall
• Miljöfarligt avfall
• Länshållningsvatten
• Vid överlämning
• Kontakta kundtjänst
• Rådgivning kring avfallslösningar
• Rådgivning om anslutning till VA
• Priser på återvinningscentral
• Priser för tillfälligt vatten och avlopp
• Tekniska lösningar för matavfall
• Matavfallskvarn till tank
• Fettavskiljare – ett krav för livsmedelslokaler
• Livsmedelsanläggningar med utsläpp av processvatten
• Hämtning av använd matolja
• Tömning av fettavskiljare och kombitank
• Säg upp abonnemanget
• Ändra abonnemanget för restavfall
• Fordonsrelaterade verksamheter
• Grafiska verksamheter
• Sjukhus och laboratorier
• Tak- och fasadtvätt
• Tandläkare
• Textiltvätterier
• Tågtvättar
• Verkstadsindustrier
• Tillfällig sophämtning
• Din faktura
• Lämna avfall på återvinningscentral
• Priser för industrier
• Bromma återvinningscentral
• Lövsta återvinningscentral
• Sätra återvinningscentral
• Vantör återvinningscentral
• Östberga återvinningscentral
• Serveringsställen ska erbjuda sortering för sina gäster
• Miljöfarligt avfall från företag
• Upphandlingar
• Fakturarutiner för leverantörer
• Så här sorterar du A-Ö
• Hitta återvinning nära dig
• Återbruket i Rinkeby
• Återbruket i Roslagstull
• Återbruket i Skärholmen
• Hitta och felanmäl återvinningsstation
• Turlista Pop-up återbruk
• Turlista Returrundan
• Aspuddens miljöstation
• Bagarmossens miljöstation
• Hammarby sjöstads miljöstation
• Islandstorgets miljöstation
• Kistas miljöstation
• Kungsholmens miljöstation
• Norra Djurgårdsstadens miljöstation
• Rinkebys miljöstation
• Rågsveds miljöstation
• Skarpnäcks miljöstation
• Skärholmens miljöstation
• Skärholmen centrums miljöstation
• Sköndals miljöstation
• Sturebys miljöstation
• Södermalms miljöstation
• Östermalms miljöstation
• Lämna miljöfarligt avfall i butik
• Hyr storsäck eller container med hämtning
• Skrota bil eller båt
• Lämna julgranen här
• Pågående arbeten
• Organisationsnummer
• Organisationsschema
• Årsredovisning och hållbarhetsrapport
• Fakturaadresser och betalningsuppgifter
• Certifiering och kontroll
• Skadeanmälan för avfall
• SMS-avisering vid driftstörningar – registrera ditt nummer
• Våra lager
• Grus- och krossanläggning
• Rapportera oegentligheter
• Hjälp oss att bli bättre
• Tillgänglighetsredogörelse
• Integritetspolicy
• Inloggningshjälp för Mina sidor
• Såhär hanterar vi cookies
• Det här får du hos oss
• Lediga jobb
• Hur är det är att jobba hos oss?
• När du söker jobb hos oss
• Hållbar utveckling
• Hållbarhetsstyrning
• Våra viktigaste hållbarhetsområden
• Hållbarhetsrapporter
• Vattentjänstplan
• Rapporter om dricksvatten
• Rapporter om dagvatten
• Rapporter om sjö- och vattenvård
• Rapporter om avloppsvatten
• Rapporter om avfallshantering
• Projekt Reduce, Reuse, Recycle
• Vattenhistorik
• Avloppshistorik
• Bornsjöhistorik
• Avfallshistorik

och övningar

• Vår skolsajt

Lektion på Skansen

Lärarhandledning, sagor och mysterier, experiment och övningar.

Få reda på hur du gör ett eget kretslopp med din klass eller ladda ner pyssel till din förskoleavdelning.

Här nedan listar vi ett urval av dessa som kan göras både i förskole-, skolmiljö och hemmiljö.

Experiment och övningar för vatten, avlopp och avfall

Vilket papper får spolas ner i toaletten.

Det är bara kiss, bajs och toapapper som får spolas ner i toaletten. I många skolor är det problem att elever spolar ner pappershanddukar som orsakar stopp. Det här experimentet visar skillnaden mellan olika papper och varför det bara är toapapper som får spolas ner i toan.

Gör så här:

• Lägg olika sorters papper i varsin burk med vatten, till exempel en bit toalettpapper, en våtservett, en bit hushållspapper, en pappershandduk och kanske en teckning.
• Skaka burkarna hårt en stund. Vad är skillnaden mellan de olika papperssorterna efter de skakats? Varför får man bara spola ner toalettpapper?

Experimentet kan också göras genom att lägga papperssorterna i skålar med vatten och låta dem stå över natten. Men då passar experimentet bättre för lite äldre barn.

Gör en snygg flaska för ditt kranvatten

Det är sämre för både miljön och plånboken att köpa en flaska med vatten i affären än att fylla flaskan med vatten från kranen. Gör en snygg flaska så ni kan ta med er kranvattnet istället för att köpa vatten i affären.

Använd en flaska som finns till hands. Skapa en egen etikett (med vattentåliga färger) som ni limmar fast. Eller måla direkt på flaskan med färger som fäster på flaskans material. Exempel på text: ”Äkta kranvatten” eller ”Världen godaste vatten”.

Avdunstning

I det här experimentet kan ni på ett enkelt sätt undersöka avdunstning och vattnets kretslopp.

Det här behöver du:

• Två glasburkar med vatten
• Lock till den ena burken
• Fyll två glasburkar med lika mycket vatten. Markera vattennivån med en tuschpenna. Sätt ett lock på den ena burken.
• Ställ glasburkarna i ett soligt fönster. Vad tror du kommer att hända med vattennivån i burkarna de närmaste dagarna?
• Låt glasburkarna stå några dagar. Vad har hänt med vattennivån? Stämde det med vad du trodde?

Gör ett eget kretslopp

Gör ett eget kretslopp genom att plantera växter i en sluten glasburk. Vattnet som växterna avger kommer att stiga upp i burken som vattenånga. När ångan nuddar glaset kyls det ner och vattnet rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen med sina rötter.

Syre och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet i burken är som vårt jordklot i miniatyr.

• Glasburk med lock
• Små stenar eller lecakulor
• Lagom stora växter så att de får plats i burken, till exempel murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera.
• Ta en stor glasburk som är vid upptill.
• Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. Fyll burken med jord och sand till den är ungefär halvfull.
• Plantera växter och vattna lite. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.
• Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken.
• Ställ burken ljust, men inte för soligt.

Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Se vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken, då bryter du det slutna kretsloppet. Experimentet kan fortsätta i många år.

Fler övningar finns i våra lärarhandledningar

• Lärarhandledningar och presentationer

Pyssel och kopieringsunderlag

• Sopsorteringsmemory - Kopieringsunderlag
• Målarbild - Färglägg fru Metall - Kopieringsunderlag
• Målarbild - Färglägg herr Droppis - Kopieringsunderlag
• Mönster till pärlplatta - Herr Droppis - Kopieringsunderlag

För grundskolan och gymnasiet i Stockholm och Huddinge erbjuder vi gratis skolbesök på Skansens Baltic Sea Science Center. Besöken ska ge kunskap och väcka engagemang hos eleverna om Östersjön.

I vårt förskole- och skolmaterial får man lära sig mer om vatten, avlopp och sopor samt hur det funkar i en stor stad som Stockholm. Man får också veta hur du kan göra stor skillnad för miljön i vardagen.

Följ med Kim och Droppis på äventyr i vattenverket. Eller med Alva och Ali på deckarklubbens mysterier.

Här finns våra animerade filmer i vilka du kan följa vattnets väg både till din kran och till avloppsreningsverket. Samt vad som händer med dina sopor och hur matrester kan bli ny mat.

• Vatten i skolan
• Boka vattenlådan
• Vattensamling

Arbetsmaterial F-6

Sammanställning av material om vatten som kan användas i klassrummet och utomhus,

årskurs F-6

Privacy Overview

Vattnets kretslopp

I denna uppsättning av sex aktiviteter får eleverna lära sig om vattnets kretslopp och, i synnerhet, hur vatten i marken bidrar till kretsloppet och reagerar på förändringar i det. En uppsättning praktiska aktiviteter ger eleverna möjlighet att titta närmare på processerna för avdunstning och kondensation från fritt vatten och vatten i marken. Med hjälp av verkliga satellitdata undersöker eleverna förändringar i markfuktigheten över hela världen under de senaste åren.

Ämne Geografi, naturvetenskap, geovetenskap

• Beskriva hur vatten förändrar tillståndsförändringar i samband med vattencykeln
• Tillämpa kunskap om vattencykeln för att föreslå hur den kan förändras som ett resultat av global uppvärmning
• Utvärdera och genomföra ett experimentellt förfarande
• Registrera detaljerade observationer
• Känna igen markens och växternas roll i vattnets kretslopp  
• Relatera resultaten från experimentet till markens roll i vattnets kretslopp
• Använd webbapplikationen Klimat från rymden och verkliga satellitdatum
• Integrera information från en rad olika källor för att presentera en kortfattad sammanfattning av oberoende forskning

Klimat för skolor

Är en serie klassrumsresurser som utvecklats av esa:s climate change initiative (cci), med fokus på viktiga aspekter av klimatsystemet..

Aktivitet 1: Vattencykeln idag och imorgon

• Tre koppar eller små brickor eller skålar till varje grupp 
• Tre klisterlappar eller en märkpenna
• Linjaler - helst sådana med noll i kanten
• Handdukar för våta händer och för att ta hand om spill
• En kopia av arbetsblad 2 (2 sidor) till varje elev
• Grafiskt papper (valfritt)

• En genomskinlig flaska eller burk med tättslutande lock till varje grupp
• Klisterlapp eller märkpenna
• Livsmedelsfärg eller bläck
• En kanna eller bägare för varje grupp
• En tratt för varje grupp (inte nödvändigt men minskar stänk)
• Arbetsblad 3 - en kopia per elev 
• Kamera (t.ex. smartphone) för varje grupp
• Programvara för presentation, bild- och/eller ordbehandling som eleverna är bekanta med (om kameror används)

• Två identiska krukor eller pappersmuggar för varje grupp, en med en växt och en med bara jord
• Klisterlappar eller märkpenna
• Två genomskinliga plastpåsar till varje grupp
• Elastiska band (beroende på vilka påsar som används)
• Sopskyffel och borste för att ta hand om spill
• Arbetsblad 4 - en kopia per elev
• En kruka med hål i botten fylld med jord för varje grupp 
• En liten bricka eller tallrik som grytan kan stå på 
• Mätcylinder eller kopp som kan mäta 25 cm3 och 50 cm3 för varje grupp
• En kanna eller ett stort bägare med vatten till varje grupp
• En timer eller ett stoppur per grupp
• En kopia av arbetsblad 5 (2 sidor) till varje elev 
• Tomma krukor som är identiska med dem som fyllts med jord (valfritt)
• Tillgång till Internet
• Webbapplikationen Klimat från rymden
• Arbetsblad 6 (2 sidor)
• Presentationsprogram som PowerPoint (valfritt)
• Material för att göra en affisch (valfritt)

Visste du det?

När solen värmer jorden stiger varm och fuktig luft upp från landytan, haven och andra vattensamlingar; vattenångan i luften kondenserar och bildar moln; när vattendropparna i molnet är tillräckligt tunga faller de tillbaka till jorden som regn eller snö. Regnvatten och smältande snö och is kan rinna tillbaka till havet eller sippra ner i marken. Vatten som sipprar ner i marken kan samlas i underjordiska akviferer eller tas upp av växternas rötter som så småningom skickar det tillbaka ut i luften. Denna vattencykel är avgörande för att upprätthålla livet på jorden och vi är beroende av det sötvatten som cirkulerar genom den för hygien och industri samt för att dricka och odla vår mat.

Från marken och från himlen - Analysera och förstå bilder av planeten jorden tagna från rymden

Kort beskrivning I denna uppsättning av tre aktiviteter introduceras eleverna till idén om fjärrobservation av jorden...

Astro jordbrukare

Kort beskrivning:I denna uppsättning av sex aktiviteter kommer eleverna att undersöka vilka faktorer som påverkar växters tillväxt, och relatera dessa faktorer till...

Bilder från rymden

Lär dig hur satelliter kan hjälpa oss att övervaka vår planet. Video från ESERO Tyskland (på engelska).

Ljusets magi - Använd spektroskop och färghjul för att studera ljusets egenskaper

Kort beskrivning I denna uppsättning av åtta aktiviteter arbetar eleverna individuellt eller i grupp för att bygga ett spektroskop som kan...

Havsis från rymden - Undersökning av arktisk havsis och dess koppling till klimatet

Kort beskrivning I denna uppsättning av tre aktiviteter kommer eleverna att undersöka arktisk havsis. Först kommer de att utföra en praktisk...

Hjälpa till att hantera vatten

Upptäck hur satelliter kan bidra till att samla in information om vattenresurser över stora områden.

• Översikt över sekretess
• Strängt nödvändiga cookies

Denna webbplats använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälper vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen som du tycker är mest intressanta och användbara.

Strikt nödvändig Cookie bör vara aktiverad hela tiden så att vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.

Om du inaktiverar denna cookie kommer vi inte att kunna spara dina inställningar. Detta innebär att du måste aktivera eller inaktivera cookies igen varje gång du besöker denna webbplats.

An official website of the United States government

Here's how you know

Official websites use .gov A .gov website belongs to an official government organization in the United States.

Secure .gov websites use HTTPS A lock ( ) or https:// means you’ve safely connected to the .gov website. Share sensitive information only on official, secure websites.

•   Facebook
•   Twitter
•   Linkedin
•   Digg
•   Reddit
•   Pinterest
•   Email

Latest Earthquakes |    Chat Share Social Media  

Vattnets kretslopp, The natural water cycle, Swedish

Detta diagram visar den naturliga vattencykeln och försummar människans inflytande.

Vad är vattencykeln? Jag svarar utan att tveka att - det är jag! Vattencykeln beskriver förekomsten och rörelsen av vatten inuti, utanpå och utanför jordytan. Jordens vatten rör sig hela tiden, och byter ständigt skepnad, från flytande form till ånga till is och tillbaka igen. Vattencykeln har fungerat på detta vis i flera miljarder år och allt liv på jorden är beroende av den; jorden skulle vara en ganska avslagen plats att leva på om den inte fanns.

Vattencykeln har egentligen ingen speciell startpunkt, men ett lämpligt ställe att börja på är i världshaven. Solen, som driver på vattencykeln, värmer upp världshavens vatten så att det evaporerar upp i luften. Uppåtgående vindar för vattenångan ut i atmosfären, där den lägre temperaturen får vattenångan att kondensera och bilda moln. Vindarna flyttar molnen runt jordklotet och molnpartiklar kolliderar med varandra, växer ihop och faller ner från skyn i form av nederbörd.

En del nederbörd faller som snö och kan ansamlas i form av enorma isflak eller glaciärer. Där klimatet är varmare smälter snön oftast när våren kommer och den smälta snön rinner fram över marken som smältvatten. Största delen av nederbörden faller direkt tillbaka till haven eller på land där det på grund av gravitationen rinner iväg - avrinning från markytan. En del av avrinningsvattnet tas upp av floder, vars flöde för vattnet mot världshaven. Både grundvattnet och vattnet som rinner av från markytan sipprar ut i sjöar och floder. Allt vatten tas dock inte upp av floderna. En hel del vatten tas upp av marken - så kallad infiltration. En del av detta vatten blir kvar strax under markytan och sipprar tillbaka till olika vattendrag och till haven genom grundvattenavrinning. Delar av grundvattnet letar sig igenom markytan och dyker upp i form av sötvattenkällor.

Från det övre lagret av grundvattnet tar växternas rötter upp vätska som sedan genom transpiration från växternas blad återförs till atmosfären. Genom infiltration tar sig en del av vattnet djupare ner i marken och bildar akviferer, i vilka stora mängder sötvatten kan ligga lagrade under lång tid. Med tiden rör dock även detta vatten på sig och en del av det rinner ut i världshaven där vattencykeln "slutar"… och "börjar".

Vattencykelns olika delar

USGS urskiljer femton olika delar av vattencykeln:

• Vatten magasinerat i världshaven
• Evaporation
• Vatten magasinerat i atmosfären
• Kondensation
• Vatten i form av is och snö
• Smältvatten som tas upp av bäckar och åar
• Avrinning från markytan
• Bäck- och åvatten
• Sötvattenmagasin
• Infiltrering
• Grundvattenavrinning
• Transpiration
• Grundvattenmagasin
• Globalt vattenflöde

Vatten samlat i världshaven: Saltvatten i världshaven och andra hav

Haven utgör ett vattenmagasin

De mängder vatten som finns lagrade i världshaven under långa tidsperioder är betydligt större än de som faktiskt rör sig genom vattencykeln. Ungefär 1.338.000.000 kubikkilometer av världens totala vattenmängd på 1.386.000.000 kubikkilometer finns i världshaven. Det motsvarar ungefär 96,5 procent. Av den totala mängd vattenånga som evaporerar kommer cirka 90 procent från haven. I det längre perspektivet skiftar mängden vatten i världshaven. Under perioder med kallare klimat bildas mer isflak och glaciärer vilket minskar mängden vatten i haven. Under perioder med varmare klimat sker det omvända. Under den senaste istiden var vattennivån i världshaven ungefär 122 meter lägre än vad den är idag. För cirka tre miljoner år sedan, när den globala temperaturen var högre, kan världshavens yta ha legat så mycket som 50 meter över dagens nivå.

Haven i rörelse

Världshavens strömmar flyttar enorma mängder vatten runt jorden. Dessa strömningar har ett betydande inflytande på vattencykeln och på vädret. Atlantens golfström är en välkänd sådan varmvattenström som pumpar vatten från mexikanska golfen tvärs över Atlanten till Storbritannien. Med en hastighet av 4 kilometer i timmen omsätter golfströmmen 100 gånger så mycket vatten som jordens alla floder sammanräknat. Det är golfströmmen som gör det brittiska klimatet mildare jämfört med andra regioner längs samma breddgrader.

Evaporation: Förändringen av vattnet från flytande form till ånga

Evaporation och dess orsaker

Evaporation är den process som omvandlar vatten från flytande form till gas- eller ångform. Evaporation är det huvudsakliga sätt på vilket vatten från flytande tillstånd tar sig tillbaka till vattencykeln i form av vattenånga. Förångat vatten från världshaven, de resterande haven, sjöarna och floderna ger upphov till nästan 90 procent av atmosfärens luftfuktighet via evaporation, medan de kvarvarande 10 procenten kommer från växters transpiration.

Värme (d v s energi) som kommer från solen, är en nödvändighet för att evaporationen ska kunna äga rum. Energi går åt till att bryta de bindningar som håller samman vattenmolekyler, vilket är skälet till att vatten evaporerar snabbt vid kokpunkten (100 grader C) men betydligt långsammare nära fryspunkten. När den relativa luftfuktigheten är 100 procent (alltså "mättad") upphör evaporationen. När vatten evaporerar tas värme från vattnets omgivning, vilket är skälet till att vatten som dunstar från din hud kyler ner dig.

Evaporation och vattencykeln

Evaporation från världshaven är det sätt på vilket vatten primärt tar sig ut i atmosfären. Världshavens stora vattenyta (utgör över 70 procent av jordklotets yta) möjliggör en enorm avdunstning. På global basis är den mängd vatten som evaporerar lika stor som den mängd vatten som återfaller till jordytan i form av nederbörd. Här förekommer dock stora geografiska variationer. Över världshaven är evaporation vanligare än nederbörd, medan det omvända förhållandet råder över land. Större delen av det vatten som evaporerar från haven faller tillbaka i haven som nederbörd. Bara ungefär 10 procent av det vatten som evaporerar från haven kommer faller som nederbörd över land. När en vattenmolekyl väl evaporerat finns den kvar i luften i evaporerad form i ungefär 10 dagar.

Vatten magasinerat i atmosfären som ånga, moln och luftfuktighet

Atmosfären är full av vatten

Även om atmosfären kanske inte är något bra vattenmagasin, är den en "supermotorväg" som används för att transportera vatten runt jordklotet. Det finns ständigt vatten i atmosfären. Moln är den tydligaste formen av synligt atmosfäriskt vatten, men även klar luft innehåller vatten - vattenpartiklar så små att de inte syns. Det atmosfäriska vattnets volym vid varje godtycklig tidpunkt är cirka 12.900 kubikkilometer. Om allt atmosfäriskt vatten regnade ner på en och samma gång skulle det ge en regnmängd på 25 millimeter världen över.

Kondensation: Vattnets förändring från gasform till flytande form

Kondensation är namnet på den process som omvandlar vatten från gasform till flytande form. Kondensation är en viktig del av vattencykeln eftersom den ger upphov till molnbildning. Moln producerar nederbörd, som är den form i vilken vatten huvudsakligen återförs till jordytan. Kondensation är motsatsen till evaporation. Kondensation ger också upphov till dimma, till den imma som bildas på dina glasögon då du går ut från ett kallt rum en varm, fuktig dag, till vattendropparna som bildas på utsidan av ett drinkglas och till vattendropparna som formas på insidan av fönsterrutorna i ditt hem när det är kallt ute.

Kondensation i luften

Även när himlen är blå finns det vatten i luften i form av vattenånga och vattendroppar så små att de inte syns. Vattenmolekyler slås samman med luftens små salt- och rökpartiklar och bildar molndroppar, vilka i sin tur slås samman till moln. När vattendroppar slås ihop och växer sig större kan detta resultera i nederbörd. Moln formas i atmosfären på grund av att luft som innehåller vatten stiger och kyls av. Solen värmer upp luften nära jordytan, luften blir då lättare och stiger till regioner där temperaturen är lägre. Temperaturen sjunker, mer kondensation sker och moln bildas.

Nederbörd: när molnen släpper ifrån sig vatten

Nederbörd innebär att moln släpper ifrån sig vatten i form av regn, snöslask, snö eller hagel. Det är på detta vis det mesta atmosfäriska vattnet återförs till jorden. Regn är den vanligaste nederbördsformen.

Hur formas regndroppar?

Molnen ovanför oss innehåller vattenånga och molndroppar som är för små för att falla som regn men stora nog att bilda synliga moln. Vatten evaporerar och kondenseras ständigt uppe i luften. Större delen av det kondenserade vattnet i molnen faller inte ner som nederbörd på grund av uppåtgående vindar som ger molnen stöd. För att resultera i nederbörd krävs det först att små vattendroppar kondenseras och slås samman till en droppe stor och tung nog att falla ner från molnet som nederbörd. Det går åt miljontals molndroppar för att bilda en enda regndroppe.

Nederbördsmängden varierar över tiden och med geografin

Olika mängder nederbörd faller i olika delar av världen, liksom inom olika delar av ett land eller till och med en stad. I till exempel Atlanta, Georgia, kan ett sommaroväder ge flera centimeter med regn i en del av staden, medan inget regn alls faller i en annan stadsdel. Den mängd regn som faller i Georgia på en månad är oftast större än den som faller i Las Vegas, Nevada, på ett helt år. Mt. Waialeale, Hawaii, innehar rekordet för årlig nederbörd - där faller i snitt 1140 millimeter regn per år. Dess motpol är Arica i Chile, där en fjortonårsperiod en gång förflöt utan att något regn föll.

Kartan nedan visar genomsnittlig årlig nederbördsmängd i millimeter och tum för världen. De ljusgröna fälten kan sägas vara "öknar". Att klimatet i Saharaöknen i Afrika är att beteckna som ökenartat kan man förvänta sig, men kanske inte att detta gäller även för stora delar av Grönland och Antarktis?

Vatten magasinerat i is, glaciärer och snö

Ismassor världen över

Vatten som är magasinerat i is, snö och glaciärer under långa tidsperioder är också en del av den globala vattencykeln. Lejonparten, nästan 90 procent, av jordens ismassa finns i Antarktis medan Grönland står för 10 procent av jordens istäcke. Istäcket på Grönland är i genomsnitt 1500 meter tjockt och på vissa ställen så tjockt som 4300 meter.

Isar och glaciärer kommer och går

Jordens klimat förändras hela tiden, men vanligen inte så snabbt att denna förändring är möjlig för oss att känna av. Det har funnits många perioder med varmare klimat, som till exempel när dinosaurierna levde för cirka 100 miljoner år sedan, och många kalla perioder såsom den senaste istiden som ägde rum för ungefär 20.000 år sedan. Under den senaste istiden var stora delar av norra halvklotet täckta av is och glaciärer.

Lite fakta om glaciärer och istäcken

• Glaciärisar täcker 10-11 procent av jordens landyta
• Om all glaciäris smälte idag skulle havsytan höjas med ungefär 70 meter (Källa: National Snow and Ice Data Center)
• Under den senaste istiden låg havsytan 122 meter under den nuvarande nivån och glaciärer täckte nästan en tredjedel av jordens landmassa
• Under den senaste varmperioden för cirka 125.000 år sedan var havsytan ungefär 5,5 meter högre än den är idag. För tre miljoner år sedan kan havsnivån ha varit så mycket som 50 meter högre än idag.

Smältvattentillförsel till bäckar:

Sett till hela världen utgör smältvatten en betydande del av det globala vattenflödet. I lite kallare klimat kommer en stor del av det smältvatten som tillförs åar och floder från smält snö och is. Snabb snösmältning kan, förutom översvämning, även förorsaka jordskred och uppdämning av sönderfallna block.

Ett bra sätt att förstå snösmältningens påverkan på floder är att betrakta bilden nedan, vilken visar genomsnittligt dagligt flöde över en fyraårsperiod för North Fork American River i North Fork Dam i Kalifornien, USA. De tydliga topparna kommer sig huvudsakligen av smältvattentillförsel. Jämför det minsta dagsflödet på 1200 kubikfot per sekund i mars 2000 med motsvarande siffra för augusti (då allt smältvatten redan passerat) på 55-75 kubikfot per sekund.

Flödet som smältvattnet ger upphov till varierar med årstiden men varierar även från år till år. Jämför de tydliga flödestopparna från år 2000 med de betydligt lägre från 2001. Det ser ut som om en kraftig torkperiod drabbade Kalifornien 2001. Om en ovanligt liten mängd vatten lagras i hårt packad snö under vintern kan detta minska vattenflödet under resten av året. Detta kan även få en effekt på mängden vatten som lagras i reservoarer nedströms, vilket i sin tur kan påverka mängden vatten tillgänglig för bevattning och andra antropogena förnödenheter.

Avrinning från markytan: Nederbördsflöden som rinner över markytan ned till floder

Avrinning från markytan är nederbörd som flödar genom landskapet

Många människor tror förmodligen att nederbörd först faller på marken, rinner iväg över markytan och försvinner ner i floder som sedan tömmer sitt vatten i haven. I själva verket är det lite mer komplicerat eftersom det även sker ett vattenutbyte mellan floderna och marken. Inte desto mindre kommer en betydande del av flodernas vatten från nederbördsavrinning om detta definieras som avrinning från markytan.

I vanliga fall tas en del av regnvattnet som faller upp av marken, men när regn faller på vattenmättad mark, eller mark som inte kan ta upp vatten som till exempel vägar eller parkeringsplatser, rinner det iväg dit gravitationen för det. Under ett kraftigt regn kan man se vatten rinna iväg i närmast bäckliknande formationer. Vattnet finner kanaler i marken i vilka det rinner ner i floder. Bilen här bredvid visar hur markytvatten (i det här fallet på en väg) rinner ner i en liten å. Vattnet rinner i det här fallet över bar jord och för med sig sediment ned i floden, vilket påverkar vattenkvalitén negativt. Vattnet tar sig ned i bäckar som ett första steg på sin färd tillbaka till havet.

Precis som för de andra delarna av vattencykeln varierar samverkan mellan nederbörden och markytavrinningen med tiden och beror även av geografin. Trots att de stormar som förekommer såväl i Amasondjungeln som i sydvästra USA:s öknar är väldigt lika, ger de upphov till olika typer av avrinning från markytan. Markytevatten påverkas såväl av meteorologiska faktorer som av ett områdes topografi och dess rent fysiska geologi. Endast en tredjedel at nederbörden som faller över land återförs till haven genom att det rinner via åar och floder. De kvarvarande två tredjedelarna evaporerar, transpirerar eller tas upp som grundvatten. Markytevattnet kan även användas av människor för olika ändamål.

Strömmen: Vattnet s rörelse i floder

Amerikanska USGS använder termen "ström" för att beskriva mängden vatten som flyter fram i en flod, å eller bäck.

Vikten av floder

Floder är viktiga inte bara för människor, utan för allt liv. Dels utgör floder ett bra ställe för människor (och folks hundar) att leka på, men framförallt är floder en källa till dricksvatten och bevattning, till elektricitet, till avfallshantering (förhoppningsvis renat avfall), till transporter och som en källa till mat. Floder är livsviktiga för mängder av växter och djur. Floder håller underjordiska akviferer vattenfyllda genom att vatten sipprar ner genom flodbottnarna. Och naturligtvis ser de även till att hålla haven vattenfyllda.

Vattendrag och floder

När man tän ker på floder är det viktigt att koma ihåg att hur flodens avrinningsområde ser ut. Vad är nu ett avrinningsområde? Ifall du i detta nu står på marken - titta bara ner. Du, liksom alla andra, står i ett avrinningsområde. Ett avrinningsområde är den landyta från vilken allt vatten (som rör sig inom området) hamnar på samma ställe i slutändan. Avrinningsområden kan vara små som ett fotavtryck i leran eller så stora att de innefattar hela den landyta som avger sitt vatten till det ställe av Mississippifloden där denna avger sitt vatten till Mexikanska golfen. Mindre avrinningsområden kan även ingå i större. De är viktiga eftersom strömmen av vatten i en flod liksom dess vattenkvalité påverkas av andra företeelser, antropogena såväl som icke antropogena, som försiggår i avrinningsområdet.

Vattenströmningarna förändras ständigt

Vattenströmningarna förändras ständigt, från dag till dag såväl som från minut till minut. Till största del beror det såklart av mängden nederbörd i avrinningsområdet. Nederbörden gör att floders vattennivå stiger och stigningen kan uppkomma även om det bara regnar allra högst upp i ett avrinningsområde - kom ihåg att det vatten som faller i ett avrinningsområde i slutändan kommer att komma fram där området har sitt utflöde. En flods storlek beror av storleken på dess avrinningsområde. Stora floder har stora avrinningsområden; små floder har små avrinningsområden. På samma vis påverkas floder olika av stormar och regn beroende på dess storlek. Vattennivån i små floder stiger och sjunker snabbare än den i stora floder. Vattennivån i en flod i ett litet avrinningsområde stiger och sjunker på ett antal minuter eller på några få timmar. Stora floders vattennivå tar det snarare dagar att påverka och en översvämning kan hålla på i dagar.

Sötvattenslager: Jorden sötvattensreservoarer

En av vattencykelns delar som av uppenbara skäl är livsviktig för allt liv är det sötvatten som finns tillgängligt på jordytan. Fråga bara din granne, en tomatplanta, en öring eller den där avskyvärda myggan. Sötvatten på jordytan inkluderar åar, dammar, sjöar, reservoarer (som är byggda av människan) och sötvattensvåtmarker.

Mängden vatten i floder och sjöar förändras ständigt beroende på in- och utflöde. Inflödet består av nederbörd, markytavrinning, grundvattenutsippring och tillförsel från biflöden. Utflödet från sjöar och floder innefattar evaporation och vattenförluster till grundvattnet. Dessutom använder människor lättillgängligt vatten till sina behov. Mängden grundvatten samt dess lokalitet är beroende av tid och rymd, vare sig dessa parametrar varierar naturligt eller genom människans försyn.

Ytligt beläget sötvatten gör vardagslivet möjligt

Precis som bilden över Nildeltat i Egypten visar kan livet blomma till och med i öknen om där finns ytligt beläget sötvatten tillgängligt. Sötvatten på markytan kan sannerligen upprätthålla liv. Grundvatten i sin tur existerar eftersom ytligt beläget vatten ständigt sipprar ner i underjordiska akviferer. Man skulle kunna tro att fiskar som lever i salta havsvatten inte påverkas av sötvatten, men om inte sötvatten sipprade ut i haven skulle dess vatten i förlängningen evaporera och vattnet i dem bli så salt att fiskarna dog.

I relativa mått mätt är sötvatten en bristvara på jordens yta. Endast omkring tre procent av allt vatten på jorden är sötvatten och mossar och sjöar med sötvatten svarar för så lite som 0,29 procent av jordens sötvatten. Tjugo procent av allt sötvatten återfinns i en enda sjö - Bajkalsjön i Asien. Ytterligare tjugo procent återfinns i "the Great Lakes" (Huron, Michigan och Superior) i USA. Jordens floder svarar bara för cirka 0,006 procent av jordens sötvatten. Som ni ser överlever livet på jorden på en vattenmängd som närmast motsvarar "en droppe i havet" satt i relation till världens totala vattenmängd!

Infiltration: Vattnets väg från markytan ned i underjordiska jord- och bergflöden

Grundvattnet kommer från början från nederbörden

Var man än befinner sig i världen kommer en del av det regn och den snö som faller genom infiltration att nå underjordiskt belägna jord- eller bergsskikt. Hur stor infiltrationen är beror på en rad faktorer. Den infiltration som sker efter att nederbörd fallit på ett istäcke på Grönland kan vara ringa, medan en hel bäck ibland kan försvinna rakt ner I grundvattendepån, såsom exempelvis på bilden här bredvid, vilken visar en bäck i Georgia, USA, som rinner rakt in i en grotta.

En del av det infiltrerade vattnet stannar upp i ganska ytligt liggande jordlager, varifrån det kan nå en bäck genom att sippra in genom bäckens sidor. En del av vattnet kan komma att infiltrera djupare ner, och ge nytt liv åt underjordiska akviferer. Ifall akvifererna ligger relativt ytligt eller är så porösa att vattnet med lätthet tar sig ner till dem kan människor borra brunnar och ta del av vattnet. Vatten kan färdas långa sträckor men även ligga kvar i underjordiska hålor under lång tid innan det återigen når någon del av markytan eller sipprar ut i andra vattensamlingar, såsom bäckar eller hav.

Vatten under markytan

När nederbörden infiltreras ner i underliggande markskikt brukar en vattenmättad och en icke-mättad zon bildas. I den omättade zonen brukar en del vatten lägga sig vid de underjordiska bergfragmentens mynningar, men jorden i sig är inte mättad. Den övre delen av en sådan omättad zon kallas jordzonen. I jordzonen finns öppningar, vilka skapas av växtrötter som möjliggör infiltration av nederbörden. Vatten i denna jordzon används av växterna. Nedanför den omättade zonen finns en mättad zon där vatten helt och hållet fyller ut utrymmet mellan sten och jordpartiklar. Genom att borra brunnar kan människor få tag i vatten från denna zon.

Grundvattenutmynning: Vattnets flöde ut ur marken

Var du än befinner dig ser du vatten runt omkring dig i form av sjöar, floder, is, regn och snö. Det finns även stora mängder vatten vi inte ser - vatten som finns och rör sig underjord. Människor har använt grundvatten i tusentals år och gör så fortfarande, framförallt till dricksvatten och dränering. Livet på jorden är beroende av grundvattnet precis som av ytligt beläget vatten.

Underjordiska grundvattenflöden

En del av den nederbörd som faller över land når genom infiltration ner i marken och blir grundvatten. När vattnet väl nått dit färdas det ibland precis under markytan och rinner inom kort ut i bäckraviner; största delen av det sjunker emellertid längre ner i marken.

Precis som diagrammet visar avgörs det rörliga grundvattnets fart och riktning av vissa karakteristika hos akviferer och inneslutande formationer (såsom berg, vilket vatten har svårt att infiltrera igenom). Vattnets rörelse under markytan beror av permeabiliteten (alltså hur lättvindigt vattnet rör sig) och porositeten (materialets grad av hålighet) hos det underjordiska bergslagret. Ifall vatten med lätthet kan rinna relativt enkelt genom det kan det färdas långa sträckor på bara några dagar. Men grundvatten kan även sjunka ner i djupliggande akviferer varifrån det kan ta tusentals år för det att återföras till naturen.

Källan: Det ställe på markytan där grundvattnet läcker fram

Vad är en källa?

En källa uppstår då en akvifer vattenfylls till den grad att den svämmas över, och vatten rinner fram över markytan. Källor varierar i storlek från små källor där flöde uppstår endast efter ymnigt regnfall till stora dammliknande källor med ett dagligt flöde på flera hundra miljoner liter. Källor kan bildas i alla typer av berggrunder, men oftast finner man dem i kalksten eller dolomit, där sprickor lätt uppstår och därefter urholkas av regnvatten med lågt ph-värde. När berg löses upp och faller sönder uppstår hålrum i vilka vatten kan rinna in. Om flödet är horisontellt kan det nå markytan, och då kan en källa uppkomma.

Allt källvatten är inte klart

Källvatten är oftast klart. Vattnet från vissa källor kan emellertid vara "tefärgat", ungefär som vattnet från denna källa i Colorado. Källvattnets rödaktiga färg kommer sig av att grundvattnet kommit i kontakt med mineral som exempelvis järn. Om det utflödande vattnet är kraftigt färgat är detta en indikation på att vattnet runnit så snabbt genom akviferen att det inte hunnit filtreras tillräckligt mycket av berggrunden för att färgningen ska försvinna.

Varma källor

Varma källor är helt vanliga källor förutom i så motto att deras vatten är varmt eller, i vissa fall, hett - som till exempel i de bubblande källorna i Yellowstone Nationalpark i Wyoming, USA. Många varma källor återfinns i regioner där vulkanisk aktivitet relativt nyligen förekommit, och där vattnet värms upp genom kontakt med den heta berggrunden djupt nere i marken. Ju längre ner i marken man kommer, desto hetare är berggrunden, och om vattnet som befinner sig nere vid denna djupliggande berggrund passerar en skreva som sträcker sig upp till markytan kan resultat bli att en varm källa bildas. Varma källor återfinns i alla jordens hörn, till och med i regioner där det finns isberg, vilket de glada grönlänningarna på bilden kan intyga.

Transpiration: Vattnets rörelse från växters blad och löv ut i atmosfären

Transpiration och växters blad och löv

Transpiration är namnet på den process som transporterar fukt genom växter; från dess rötter upp till de små porerna på blad och lövs undersida varifrån fukten avges till atmosfären i förångad form. Transpiration innebär alltså evaporation av vatten från löv och blad. Enligt beräkningar som utförts härstammar cirka 10 procent av allt vatten i atmosfären från transpiration.

Transpirationsprocessen är oftast osynlig för ögat - då vattnet evaporerar från bladens och lövens yta är det alltså som om de "svettades", och det är ju svårt att se med blotta ögat. Under växtsäsongen transpirerar en växt en vattenmängd som med råge överstiger växtens egen vikt. Ett halvt hektar majs avger mellan 11400 och 15100 liter vatten varje dag och en stor ek kan transpirera 151000 liter vatten på ett år.

Atmosfäriska faktorer som påverkar transpirationen

Mängden vatten som växter transpirerar varierar kraftigt med geografisk belägenhet och med tiden. Ett antal faktorer påverkar transpirationstakten:

• Temperaturen: Transpirationstakten ökar då temperaturen ökar, speciellt under tillväxtsäsongen då luften är varmare.
• Relativ luftfuktighet: När den relativa luftfuktigheten i luften som omger växten stiger, faller transpirationshastigheten. Växter har lättare att transpirera vatten till torr luft än till fuktig.
• Luft och vind: IOm luften som omger växten börjar röra sig snabbare ökar transpirationshastigheten.
• Växtens beskaffenhet: Olika växter transpirerar olika snabbt. Vissa växter som växer i väldigt torra regioner, som exempelvis kaktusar, håller kvar dyrbart vatten genom att transpirera mindre vattenmängder än vad andra växter gör.

Grundvattenreservoarer: Vatten som ligger under markytan under långa tidsperioder

Reservoarer som en del av vattencykeln

Stora mängder vatten finns lagrade i marken. Detta vatten befinner sig fortfarande i rörelse - om än väldigt långsam rörelse - och är fortfarande en del av vattencykeln. Den största delen av markvattnet kommer från nederbörd som genom infiltrationen rör sig nedåt genom marken. Det övre jordlagret utgör den icke vattenmättade zonen vars vatteninnehåll varierar över tiden, men aldrig är så stort att zonen mättas. Nedanför denna zon ligger den mättade zonen i vilken alla porer, skrevor och håligheter mellan partiklarna är vattenmättade. Denna zon kan även beskrivas som grundvattenzonen. Ytterliggare en benämning är "akvifer". Akvifererna utgör det globala vattnets enorma magasin och människor över hela världen är beroende av grundvattnet i sitt dagliga liv.

För att hitta vatten, leta under… grundvattennivån

Jag hoppas du uppskattar bilden på det här hålet jag grävt på stranden, eftersom det tog mig en timmes arbete i stekande sol. Hålet illustrerar med bravur hur marken vid ett visst djup är mättad med vatten, förutsatt att är av sådan karaktär att den kan hålla vatten förstås. Det översta vattenlagret markerar grundvattennivån. Havets vågor sköljer in precis till höger om hålet, och vattennivån i hålet är densamma som den i havet. Naturligtvis varierar vattennivån i hålet från minut till minut beroende på dyningarna och på tidvattnets rörelser.

På sätt och vis är hålet en brunn från vilken man kan hämta grundvatten. Om bilden visade ett hål med sötvatten skulle folk kunna dricka ur det. Faktum är att ifall du med en hink försökte tömma hålet på vatten, skulle det återfyllas direkt eftersom sanden snabbt släpper in nytt vatten. För att få tillgång till sötvatten måste man dock borra så djupt att man stöter på en akvifer. För att nå en akvifer kan man tvingas borra allt mellan några decimeter och hundratals meter. Konceptet är dock detsamma som för hålet här på stranden - det man vill åt är tillgång till den vattenmättade zonen i vilken alla håligheter är vattenfyllda.

Den globala vattenfördelningen

Tabellen nedan ger en detaljerad redogörelse för hur jordens vatten är distribuerat. Eftersom du vid det här laget vet att vattencykeln beskriver det globala vattnets rörelse inser du även att siffrorna nedan gäller vid en specifik tidpunkt. Skulle man göra om tabellen om tusen eller en miljon år skulle siffrorna utan tvekan inte ha varit desamma.

Lägg märke till att av jordens totala vattenmängd på ungefär 1.338.000.000 kubikkilometer är mer än 96 procent saltvatten. Dessutom ingår drygt 68 procent av den totala sötvattenmängden i isar och glaciärer. Ytterligare 30 procent av sötvattnet finns nere i marken Sötvatten beläget på jordytan, såsom floder och sjöar, innehåller bara cirka 93100 kubikkilometer vatten, alltså ungefär 1/150 procent av den totala globala vattenmängden. Icke desto mindre är det från floder och sjöar de allra flesta människor får det vatten de använder i sitt dagliga liv.

Vattnets Kretslopp för Skolo, The Water Cycle for Schools, Swedish

Vattnets Kretslopp för Skolo

U.S. Geological Survey (USGS) och FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har skapat ett flödeschema av vattnets kretslopp för att användas i skolan.

Vad är vattencykeln?

Vattnets Kretslopp - The Natural Water Cycle, Swedish

Vattencykeln beskriver förekomsten och rörelsen av vatten inuti, utanpå och utanför jordytan. Jordens vatten rör sig hela tiden, och byter ständigt skepnad, från flytande form till ånga till is och tillbaka igen.

Världsvattendagen

Material för de lite yngre barnen.

Undervisar du, eller vill engagera den lite yngre publiken kring vatten och vattenfrågor?Här nedan finns tips på filmer och material som lämpar sig för lite yngre barn!

• En animerad film om vattnets betydelse och om hur det här med vatten och avlopp funkar. Filmen är gjord i samarbete mellan Trollhättan Energi och studenter vid Högskolan Väst (ca 8 min lång), filmen går att se via:  https://www.youtube.com/watch?v=HObp-lkcl4A
• En animerad kortfilmfrån VASYD om vatten, avlopp och avfall – lämplig för yngre barn (ca 2 min): https://www.youtube.com/watch?v=K31nFCf7HBw
• Sveriges Utbildningsradio har ett gäng med vattenrelaterade filmer – både för yngre och äldre skolklasser, de finns fritt tillgängliga här (varierande längd): https://urplay.se/sok?product_type=program&query=Vatten
• Evas funkar-program är en serie för barn från förskola och uppåt där Eva Funck tar reda på hur saker och ting fungerar. Detta avsnitt handlar om vatten och avlopp (11 min): https://www.filmochskola.se/Filmer/E/Evas-funkarprogram/Evas-funkarprogram–Vatten-och-avlopp/
• Teknik och Natur – en resurs för skola och grundskola, här finns exempelvis filmer om experiment kring vatten som man kan titta på med barnen, och även göra själv i klassen: http://www.teknikochnatur.se/experiment/draken-berta-undersoker-vatten
• Svenskt Vattens Vattenskola, här kan du följa med grodan Kai på en resa längs vattnets väg och lära barnen om vattnets kretslopp. Här hittar du även lärarhandledningar och ett quiz: http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/vattenskolan/vattenskolan-start/
• Tipspromenadsfrågor med miljötema (både för vuxna och barn): http://ale.se/nyheter-ale.se/nyhetsarkiv/2016-03-31-tipspromenad-med-miljotema.html

lenas mattestuga

Söndag 29 januari 2012, tema:"vattnets kretslopp". sagan om vattendroppens äventyr..

7 kommentarer:

Tack för en bra, sann saga. Hälsningar år 2 på Romaskolan.

Hej! Jag undrar vem som har skrivit berättelsen? Jag skulle vilja använda den i en aktivitet i förskolan och behöver då veta vem författaren är. Tack på förhand! Josefin

Otroligt bra och pedagogiskt skrivet. Har letat länge efter en enkel förklaring av vattnets kretslopp att använda till mina 3-4-åringar i förskolan. Nu har jag hittar en!

Tack för en bra saga om vattnets kretslopp jag använt på förskolan jag arbetar. :)

Tack för en jätte bra berättelse, ska prova att använda den med mina barn på förskolan.

tack får en jätte bra berättelse och på ett pedagogiskt sätt att beskriva vattnets kretslopp. jag är en förskollärare och arbetar med projekt Vatten med min barngrupp, har funderat mycket över hur jag ska förmedla fakta om vattnets kretslopp på ett sätt som lockar barnet till ämnet, ska prova använda den här saga.

Tack för en fin saga! Vi arbetar med vattendroppar på vår avdelning så den här sagan blir jättebra att använda för att förklara på ett bra sätt.

Planeringar

Vatten tema

Byvägens förskola, Ale · Senast uppdaterad: 9 oktober 2020

Vatten temat ska inspirera barnen till att vilja utforska vatten i olika former och olika material i vatten. Barnen ska få en möjlighet att kunna skapa en relation till vatten som ger dem mer kunskap. Denna relation är även viktigt för en hållbar framtid. Ytterligare en aspekt är hållbar utveckling och hur vi kan öka medvetenheten kring miljö och vatten.

Kartläggning av barngruppen

Barngruppen består utav 18 barn i åldrarna 3-5 år. På Kotten ska alla känna sig välkomna och sedda, bli respekterade och lyssnade på och våga att uttrycka vad man känner och få känna kamratskap.

V har genom observationer uppmärksammat att barnen visar intresse för vatten och utifrån temat vatten kommer vi fortsätta att arbeta med kamratskap och det sociala samspelet, språkutveckling, även att öka ordförrådet både genom tal, tecken, bilder och genom kroppsspråket.

Efter observationer av barngruppen ser vi att vatten är något barnen ofta visar nyfikenhet för och fascineras av. Vattenpölar, vattenfärger, ösa och hälla, rinnande vatten ur kranen, regn, hälla i och ur glas och kannor, plaska i handfatet är några av aktiviteterna barnen gärna prövar om igen. Utomhus uppstår lustfyllda lekar i vattenpölar och barnen samlar vatten i hinkar. Vi har haft barnens intresse som utgångspunkt i vårt tema.

Flera läroplansmål kan beröras under ett och samma lärandetillfälle. Men vi har valt att ha fokus på och arbeta utifrån nedanstående strävansmål från läroplanen.

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturens olika kretslopp samt för hur natur och samhälle påverkar varandra.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen"
• Utmana barnens förståelse för språk och kommunikation

Nedbrytning av valda läroplansmål

Kommunikation, samspel, läran om kemiska processer och fysikaliska fenomen, djupare förståelse för naturens kretslopp, hur natur och samhälle påverkar varandra. 

Vi vill ge barnen möjlighet att skapa och utveckla följande: 

• Barnens nyfikenhet, fantasi och skapande kommer att vara vår vägledning genom arbetet.     
• Konflikthantering som samspel och kommunikation och deras förmåga att bearbeta konflikter och respektera varandra.
• Utveckling sker när de äldre barnen använder sig av begreppen i sitt sammanhang.
• Barnen kommer ges möjlighet att utveckla sin förståelse för olika samband. Exempelvis att regnet kommer från molnen och vad är det som gör att vissa föremål sjunker/flyter men inte andra. Att människor dricker vatten och det gör även växterna och djuren.
• Barnen lär sig att iaktta, undersöka, utforska, samtala, samarbeta, utvecklas tillsammans
• Nya ord och att utveckla sitt tänkande och sin begreppsbildning kring ämnet. Språket utvecklas genom att det får nya ord som de kan fylla med innehåll. Känna trygghet i att tala i grupp. 

Genomförande/Arbetsmetoder

Vi började med en introduktion där vi läste en saga om vatten och samtalade om vad vatten är och gjorde tankekartor. Vi använder b.la. digitala verktyg t.ex. i form av Ipad där vi konkret kan se vatten på olika sätt. Vi fortsätter att utforska havet, gör experiment, målar med vattenfärger, pratar om var vatten finns i vardagen, vattenkraft och vattnets betydelse när man odlar växter. Barnen kommer att arbeta med olika former av experiment och lära sig att ställa hypoteser där vi sedan kommer att reflektera över resultatet av experimentet. Vi kommer att titta på film om vatten och dokumentera vattnets olika faser och kretslopp. Barnen kommer att få utforska med hela kroppen d.v.s smaka, känna, lyssna, höra och titta med medupptäckande pedagoger. Finmotoriken är något barnen använder sig av i förskolan dagligen. Till detta hör även förmågan att använda fingrar, ögon och munnen på ett medvetet målinriktat sätt, detta kommer barnen att arbeta med genom att använda övningar för att stärka musklerna genom fingerövningar och lekar som stimulerar finmotoriken i arbetet tema vatten. Arbetslaget kommer att dela in barnen i mindre grupper under aktiviteterna då forskning visar att barn mår bättre av att vistas i mindre grupper med färre kontakter. Språkutveckling visas tydligare, när pedagogerna kan prata enskilt med varje barn och att de kan behålla fokus en längre stund. Vi ska försöka fånga barnen så att intresset för aktiviteterna vi håller ska vara under hela aktiviteten. 

Beroende på vad barnen visar intresse för och det är inte säkert att barnen utforskar det som var tänkt, men bara att skapa nyfikenhet är ett steg, barn kan även gilla att göra om samma sak många gånger. Arbetslaget kommer att utgå från barnens frågor med läroplansmålen i fokus.

Aktiviteter/begrepp.

Vecka 35. Introducerades tema "Vatten" utefter våra strävansmål.

Experiment flyter apelsinen och ägget? Begrepp "Densitet"

Tillverkning av trolldeg. Experiment vatten. Begrepp "Densitet"

Besök biblioteket med fokus på vatten böcker.

Tillverkning av "Trolldeg" och att tillverka "Ankor".

Blåsa i sugrör.

Russinet och hissen.

Besök till fågeldammarna.

Begreppet hypotes - vad begreppet innebär. Begrepp teknik, kondens, avdunstning, nederbörd, kretslopp, is, snö, imma fast, flytande.

Kastrull experiment -experiment avdunstning.

Vad är vatten - vad tar vattnet vägen?

Experiment kondens.

Vattnets kretslopp - film som visar vattnets kretslopp

Introducera "Vattenmoln"

Lyssna i snäckor

Gestalta, vattenfärg

Utforska fiskar, storlekar, vad lever fiskarna.

10 små kompisböckerna kommer fortsatt att vara i fokus i arbetet med värdegrunden och hur man är en god kamrat och visar hänsyn till varandra.

Vi utgår från barnens intressen och tar också vara på t.ex. naturfenomen i form av olika väder, som regn, snö och is. Detta gör att vi medvetet kommer arbeta med projektet i lärmiljöer både inne och ute.

Arbetslaget kommer att arbeta med både planerad och spontan undervisning för att få en röd tråd genom utbildningen.

Arbetslaget kommer kontinuerligt observera barngruppen för att se hur projektet går vidare.

Böcker kommer att vara ett verktyg i arbete, forskning visar att genom att läsa för barn utvecklar man deras språkliga färdigheter oavsett vad de har för modersmål då det stimulerar barn ordförråd, talspråk och tänkande.

Under det pedagogiska momentet diskuterar vi, benämner, räknar, ställer frågor, sjunger och rimmar tillsammans. Språket tar stor plats och barnen ges möjlighet att delta i en ständigt pågående, levande språklig miljö. Vi har även fokus på att samarbeta, visa hänsyn till varandra och turas om.

Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av den sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss i en del av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen  samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling. Arbetslaget arbetar vidare med scaffolding (byggnadsställning) och att förenkla instruktioner till barnen och att diskutera tillsammans med barnen om vad som sker.

Samverkan med vårdnadshavare:

Vi informerarar vårdnadshavare genom månadsbrev/veckobrev där vi beskriver vad vi arbetar med kring temat. Via unikum kommer vi att lägga upp dokumentation från vårt temaarbete. Vi kommer uppmuntra vårdnadshavare att samtala med oss pedagoger om vad barnen pratar om temat hemma. Lyfter barnen någon frågeställning om temat är vi tacksamma om ni meddelar arbetslaget det för på detta vis utveckla temaarbetet och få mer information om vad barnen vill göra/veta kring experimentet och andra aktiviteter vi gör med barnen. 

Uppföljning

Utvärdering

Vi kommer att använda oss av intervjuer, både enskilda och gruppintervjuer. Vi kommer använda oss av de första intervjuunderlag för att på så sätt kunna jämföra svaren för att kunna se barnens utveckling på ett tydligt sätt. Ställa riktade frågor till barnen. Använda digitala verktyg och vår dokumentation, tankekartor för att synliggöra för barnen vad de kunde innan, vad kan de nu. Genom att dokumentera på olika sätt, genom foto, skrift, och bilder kan vi tillsammans se vad vi upplevt och reflektera kring det och ställa produktiva frågor när det behövs. Temavägg för att följa arbetets utveckling genom vår dokumentation, att titta på temaväggen bli en repetition av arbetet och barnen kan själva stå och diskutera med kompisarna eller vårdnadshavare om vad de gjort. 

Analys och utveckling

Läroplanskopplingar.

Läroplan (3)

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Innehåller inga uppgifter

Vattnets kretslopp

Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken.

När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens olika lager och bildar grundvatten.

Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen – kretsloppet är slutet. Jordens vatten förbrukas inte, det lånas, används och återförs. Vi dricker alltså “samma vatten” som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder i dag är ett lån från kommande generationer.

Vi människor är helt beroende av sötvatten för vår överlevnad. Men av allt vatten som finns på jorden är 97 procent saltvatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två procent sötvatten är bundet i glaciärer. Bara en procent sötvatten är tillgängligt för oss människor. Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten i marken.

Se UR:s film om vattnets kretslopp: https://urplay.se/program/213064-bara-vanligt-vatten-vattnets-kretslopp

Tillgång till vatten

Tillgången på sötvattnet på jorden är ojämnt fördelat. I vissa områden kan man slösa med det, medan det på andra platser råder stor brist på rent vatten.

Människan har stor påverkan på jordens vatten. Såväl grundvatten som ytvatten påverkas av miljön och av människan och mycket av det vatten vi använder blir förorenat på olika sätt. Rinner vatten genom jord med mycket mineraler kommer det att ta upp dessa mineraler. Rinner vattnet genom områden med stora föroreningar kommer det att ta upp dessa. När vattnet dunstar blir föroreningar, eller mineraler, kvar i marken.

Källa: EEAs miljösignaler 2018

Världens befolkning ökar med tiotals miljoner varje år och i takt med det ökar också behovet av rent vatten. Fler människor på jorden innebär även att fler människor använder vatten vilket ökar föroreningarna.

I Sverige är tillgången på vatten generellt god, men de senaste årens torka (t.ex. 2018) och ojämna väder har gjort att grundvattensystemen varit hårt utsatta och de stora grundvattenmagasinen har haft svårt att återhämta sig fullt ut. Sydvatten använder inte grundvatten utan ytvatten och tar vatten från sjön Bolmen och Vombsjön .

Två kretslopp beroende av varandra

Vattnets kretslopp är nära knutet till näringsämnenas kretslopp, därför brukar det kallas för det dubbla kretsloppet. Läs mer om näringsämnenas kretslopp och hur det hänger ihop med vattnets kretslopp på Svenskt Vattens webbsida om Vattnets kretslopp.

Källor: Unicef, UN-Water, UNEP, So-rummet, Europeiska miljöbyrån.

Klimatet påverkar vattnets kretslopp

Källa till texten nedan: UN Water, 2023

Hur påverkar klimatförändringarna vattnet?

Vatten och klimatförändringar är oupplösligt sammanlänkade. Effekterna av klimatförändringarna märks mest akut genom påverkan på vattnets kretslopp och vattenrelaterade extrema händelser. Klimatförändringar förändrar vår vattencykel, snabbar på den och gör den mer oförutsägbar.

När temperaturen på jorden stiger avdunstar en ökad mängd vatten, vilket leder till intensifierade kraftiga regn i vissa regioner, samtidigt som det blir torka i andra områden. Klimatförändringarna leder därför till en ojämn fördelning av vattnet, vilket gör det mindre tillgängligt och svårare att förutse och hantera.

Bild: UNDRR, UN office forDisaster Risk Reduction

De fyra främsta vattenrelaterade effekterna av klimatförändringarna

• Stigande havsnivåer gör att saltvatten tränger in från havet in i sötvattensystemen, i flodmynningar och i de omgivande jordarna, vilket stör jordbruket och skadar ekosystemen.
• Översvämningar kan ha förödande effekter på viktig infrastruktur och samhällstjänster som är avgörande för det dagliga livet, t.ex. dricksvattenanläggningar, brunnar, toaletter och avloppsreningsverk.
• Krympande glaciärer, inlandsisar och snötäcken förändrar i flödet från smältvattnet som fyller flodsystem i många delar av världen. Hälften av världens befolkning är beroende av vatten som kommer från bergen. Initialt kan denna smältning leda till en ökning av vattentillgången, men med tiden kommer den minskade volymen av glaciärer och snötäcken att minska vattentillgången, vilket påverkar människor, ekosystem, bevattningssystem och vattenkraftproduktion.
• Torka leder till brist på dricksvatten, livsmedelsproduktion och energiförsörjning, vilket orsakar både hälsorisker och ekonomiska förluster. Långvarig torka kan tvinga människor att lämna sina hem, vilket skapar sociala och politiska utmaningar. Torka leder också till skogsbränder, förlust av biologisk mångfald och skador på ekosystem.

Om det blir fler översvämningar och glaciärer och isar smälter, hur kan det vara vattenbrist?

En ökad vattenmängd betyder inte automatiskt att det finns tillräckligt med säkert vatten för människor att dricka och använda för matlagning och hygien. Ett exempel är de katastrofala översvämningarna i Pakistan 2022 där både dricksvatten- och avloppssystem slogs ut och förvärrade vattenbristen i landet. Regnvatten, vatten från översvämningar och smältvatten måste renas för att kunna användas av människor. I alla delar av världen, oavsett klimat, behövs fungerande och säker infrastruktur för dricksvatten och avloppsvatten.

Varför blir vattenrelaterade katastrofer värre?

Med varje ytterligare grad av global temperaturhöjning accelererar vattnets kretslopp och gör vattenrelaterade katastrofer värre. Torka och översvämningar blir mer extrema och sker snabbare. Dessutom minskar naturliga miljöer och naturliga “buffertar” såsom träd, vegetation vid flodstränder, våtmarker och mangroveskogar vilka utgör ett skydd mot översvämningar. Urbanisering betyder ofta att stora markområden beläggs med betong eller andra hårda ytor vilket medför en ökad avrinning av regnvatten som snabbt kan slå ut dagvattensystemet och leda till katastrofala översvämningar av gator och tunnelbanor.

Vad görs för att skydda vattnet från klimatförändringar?

“ Att göra utvecklingen hållbar, reagera på klimatförändringar och minska risken för katastrofer – allt handlar om att hantera vatten mer effektivt .” Gilbert F. Houngbo, ordförande för UN-Water

Vid FN:s vattenkonferens i mars 2023, den första i sitt slag på nästan 50 år, lade FN fram ett tveeggat förhållningssätt till vatten och klimatförändringar: genom att anpassa oss till klimatförändringarnas effekt på vatten kommer vi att minska riskerna, skydda hälsan och rädda liv. Och genom att använda vatten mer effektivt kommer vi att minska växthusgaserna från dricksvattenproduktion och avloppsrening.

Vad kan jag göra för att spara och skydda vattnet?

Hållbar vattenanvändning i vårt dagliga liv har två effekter. För det första lindrar det trycket på vattenresurserna som utsätts för ökande stress av klimatförändringarna, och för det andra minskar det mängden energi och kemikalier som används av vattenrening och avloppsrening och minskar därför utsläppen av växthusgaser. Så genom att minska vår vattenanvändning kan vi alla bidra till att mildra klimatförändringarna.

Fem enkla åtgärder du kan göra själv

• Använd vattnet hållbart : Två tredjedelar av världens befolkning upplever allvarlig vattenbrist under minst en månad om året ( Mekonnen och Hoekstra ). Effektiv användning av vatten i hemmet – särskilt vid tvätt, bad/dusch och bevattning av trädgårdar – är enkla och effektiva sätt att spara på vår viktigaste naturresurs.
• Ät mer växtbaserade måltider : Kostförändringar, med växtbaserade livsmedel och hållbar mat från djur, kan minska utsläppen av växthusgaser med upp till 8,0 gigaton per år av koldioxidekvivalenter ( IPCC ).
• Släng inte ätbar mat : Det krävs mellan 2 000 och 5 000 liter vatten för att producera en persons dagliga mat ( FAO ). Att minska ditt matsvinn minskar efterfrågan på jordbruket, som är en av de största vattenkonsumenterna.
• Stäng av teknik : För närvarande är 90 procent av elproduktionen vattenintensiv ( FN ). Genom att stänga av våra enheter när vi inte använder dem behöver mindre energi produceras.
• Handla hållbart : Det krävs cirka 7 500 liter vatten för att göra ett enda par jeans ( UN ). Att köpa mindre och köpa våra varor från ansvarsfulla källor kan ha stor inverkan på vattenresurserna.

Läs mer om Sydvattens arbete med hållbar vattenanvändning här.

Läs mer om vatten

• Vattenförbrukning
• Virtuellt vatten
• Världens vatten
• Vattnets kretslopp/Svenskt Vattens webbsida

Vattenfakta